I stålstormen - och andra klassiska krigsromaner på svenska

Ännu finns (ännu) ingen svensk översättning av Ernst Jüngers In Stahlgewittern. Kapitlet "Det stora slaget" översattes emellertid och publicerades 1964 av Stig Jonasson & Carl-Henning Wijkmark i deras antologi Stormcentrum. Modern tysk prosa (Prisma, pocket). Året därpå kom kapitlet "Les Éparges" på svenska av Lars Bjurman i Daniel Hjorts antologi Modern tysk berättarkonst från 1965 (Aldus/Bonniers, pocket). Delar av kapitlen "Les Éparges" och "Douchy und Monchy" översattes till svenska, under titeln "I stålåskan", av Per Holmer 40 år senare, 2005, i Inger-Siw Eruths Lindell (utg.), I Flanderns jord. Diktarnas röster från första världskriget. En svensk utgåva, "I stålstormen", i översättning av Urban Lindström, har utannonserats av Bokförlaget Augusti, som gav ut en svensk översättning (av Urban Lindström) av Ernst Jüngers lilla roman Sturm 2006. Utgivningen av "I stålstormen" skulle ursprungligen skett i maj 2007, men har skjutits upp i omgångar och senaste uppgifter lovar nu 30 juni 2008.

Några andra klassiska självbiografier från första världskriget kom däremot tidigt i svensk översättning, exempelvis:

• Henri Barbusse, (Le feu, 1916) Elden. En halvtropps dagbok, Norstedts 1917.
• Edmund Blunden, (Undertones of War, 1928) Krigets vardag, Bonniers 1931,
• Robert Graves, (Good-bye to All That, 1929) Farväl till alltihop, Tidens förlag 1930. Den reviderade nyutgåvan från 1957 gavs ut som bokklubbsbok (Tidens bokklubb) 1962.
• Frederic Manning ("Menige 19022"), (The Middle Parts of Fortune, 1929; reviderad utgåva under pseudonymen "Private 19 022", Her Privates We, 1930) Kamrater. En frontberättelse, Wahlström & Widstrand 1930.
• Ludwig Renn, (Krieg, 1928) Krig. Roman från västfronten 1914-1918, Bonniers 1929.
• Siegfried Sassoon, (Memoirs of a Fox-Hunting Man, 1928; Memoirs of an Infantry Officer, 1930; Sherston's Progress, 1936 - trilogin även utgiven som The complete Memoirs of George Sherston) När vi red efter räv, 1949; Vi föll in i ledet, 1952; Åter i tjänst, 1955, samtliga på Albatross/Norstedts.
  

Det finns även några andra till svenska översatta böcker från kriget, som knappast kan betraktas som klassiker, men som dock är läsvärda, som till exempel:

• Karl Bröger, Bunkern 17, Tidens förlag 1929.
  
• Kapten Bölckes stridsrapporter, med en inledning av hans fader, Bonniers 1917.
• Max Immelmann, Mina upplevelser som stridsflygare, Nordiska förlaget 1917.
• Edgar Maas, Verdun, Folket i bilds förlag 1952 (bokklubbsutgåva).
• Manfred von Richthofen, Den röde flygjägaren, A. V. Carlsons bokförlags-aktiebolag 1917.

Några tusen skandinaver (en del av nuvarande Danmark var tyskt vid tiden för första världskriget, och Finland var som bekant ryskt), men även ett mindre antal norrmän och svenskar deltog i första världskriget, varav ett litet antal publicerade sina erfarenheter, exempelvis:

• Thomas Dinesen [Karen Blixens bror], No Man's Land - En Dansker med Canadierne ved Vestfronten (Köpenhamn 1929, nytryck 1965).
• Gilbert Hamilton, I fält, Bonniers 1919.
• Luther Nelson [norsk-amerikan], Omkring Verdun. En norsk-amerikansk students oplevelser i ambulancetjenesten, Chicago 1917; 1918.
• Elov Nilson, Svenska hjältar vid fronten, Åhlén & Åkerlund 1917.
• Lyder Ramstad, Med tyskerne på vestfronten (Oslo 1930).
• Claës von Rosen, Det stora äventyret. Minnen från livet i fält, Lars Hökberg förlag 1920.

Lycka till i antikvariaten! Och glöm inte att titta efter Per Rådströms 32 sidor korta berättelse om sin egen resa som slagfältsturist i Somme 1962, Den korta resan, en oskuren specialutgåva utgiven postumt på Norstedts 1963 (berättelsen finns även publicerad med titeln "Jesus, ge mig ett sår idag" i skriftsamlingen Den korta resan från 1968).

För övrigt kan nämnas att "Läsarens guide till Ernst Jüngers 'I stålstormen'" (Das Begleitbuch zu Ernst Jünger "In Stahlgewittern") nu finns hos Bokus.com och Akademibokhandeln!